Senaste inläggen

Av Tant Kvinna - 24 augusti 2010 03:43

Känner mig helt uppfylld av hat inatt. Inte likt mig faktiskt, trots att förra inlägget var surt också. Jag började tänka på en man som våldtog mig riktigt illa för några år sedan, slog mig, hotade mig och sedan bestal mig och fortsatte hota och kränka mig och jag hade så dåligt självförtroende så jag aldrig anmälde honom.


Fick senare en rejäl hållhake utöver det han gjort mot mig på honom och har fler som kan intyga det han gjort! Och det är rätt tunga grejer en del av dem. Har pratat med polis förr. Kan liksom inte lägga det här bakom mig och de vill att jag ska anmäla eller tipsa åtminstone med allt jag vet, men om det rinner ut i sanden så kommer han ju att förstöra våra liv för han kommer ju att förstå antagligen att det är jag som anmält.


Känns så dumt att börja anmäla nu. menar inte våldtäkten mot MIG just för kan väl knappast bevisa det nu men vill att polisen ska sätta dit honom för något av det andra han sysslar med. Får han bara böter eller något så känns det som att jag inte vill offra min säkerhet för att han ska betala 10 000 i böter eller nåt.

Av Tant Kvinna - 13 augusti 2010 04:37

Okej, nu ska jag skriva ett jättehoppfullt och fint första inlägg.


Men jag har haft så jävla mycket motgångar i mitt liv. Jag har kämpat så hårt för att reda ut mitt liv. Ibland känns det som att jag bara är satt på jorden för att plågas så att andra slipper ta smällarna. Det där skulle jag kunna förklara en annan gång, nu låter det bara konstigt men sak samma.


Efter ett tag började jag tänka varje gång något hände att bra då slapp någon annan. Jag vet att jag är härdad, jag kunde efter att nästan blivit dödad bara stiga upp nästa dag, klistra på ett leende och så upp igen. Bara att fortsätta, för vad ska man göra annars? Lägga sig ner och dö? Nej.


Varje gång något hände så tänkte jag att nu slapp någon annan.


Så många år sedan och så jag har kämpat, att få ett lugnt liv, vara trygg, ha stabilitet, vara god, leva, sprida lycka, hjälpa.


Men inget i världen har gjort så ont som detta, att se andra kvinnor få barn efter barn och jag får inte eftersom min kropp tydligen inget vill ha. Min kompis tolvårige son har ska bli pappa nu efter att haft sex första gången liksom. Inte för att jag avundas dem, inte alls. Stackars barn. Alla barn. Tänk vad lyckliga vi hade blivit om det barnet kommit till oss. De gråter när de tänker på det.


Hade jag trott att Gud har en mening med allt, nej då hade inte jag varit särskilt kristen. ibland har man bara en jävla otur. Orättvist!!!! som det brukar heta:) för alla dessutom...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Augusti 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards